Användare:Bjorne/LANA: Skillnad mellan sidversioner
Bjorne (diskussion | bidrag) asd |
Bjorne (diskussion | bidrag) tempspara |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
== Iterativa metoder == | == Iterativa metoder == | ||
Allmänt: <math> \lim_{k \to \infty} \frac{|x_{k+1} - x^*|}{|x_k - x^*|^q} = C < \infty</math>. <math>q</math> kallas ''konvergensordning'' och <math>C</math> kallas ''asymptotisk felkonstant''. | |||
=== Intervallhalvering === | === Intervallhalvering === | ||
| Rad 15: | Rad 17: | ||
end | end | ||
end | end | ||
=== Fixpunktsiteration === | |||
Iterativa algoritmer på formen <math>x_{k+1} = g(x_k)</math> kallas ''fixpunktsiterationer'' eller ''funktionsiterationer''. Konvergerar för <math>|g'(x)| < 1</math>, med linjär konvergenshastighet. För <math>|g'(x)| = 0</math>, kvadratisk. Divergens annars. | |||
=== Newtons metod === | |||
==== En variabel ==== | |||
Newtons metod: | |||
<math>x_{k+1} = x_k - {f(x_k) \over f'(x_k)}</math> | |||
Newtons metod har kvadratisk konvergens för enkelrötter resp. linjär för multipelrötter. | |||
==== Flera variabler ==== | |||
<math>\mathbf{x}_{k+1} = \mathbf{x}_k + \mathbf{s}_k, \quad \mathbf{J}(\mathbf{x}_k)\mathbf{s}_k = - \mathbf{f}(\mathbf{x}_k)</math> | |||
Lokalt konvergent. Kvadratisk konvergensordning vid reguljär rot. ''Dämpad''; lägg till <math>\alpha_k</math> som koefficient framför <math>\mathbf{s}_k</math> i första högerledet, <math>\alpha_k</math> kallas steglängd. | |||
Finns kvasi-Newton, i syfte att slippa beräkna Jacobianen. Man ersätter den med approximation <math>\mathbf{B}_k</math>. | |||
=== Sekantmetoden === | |||
<math>x_{k+1} = x_k - {f(x_k)(x_k - x_{k-1}) \over \left( f(x_k) - f(x_{k-1}) \right)}</math> | |||
Konvergerar superlinjärt, dvs <math>1 < r \approx 1.618 < 2</math> | |||
Ofta mer effektiv än Newtons metod. | |||
=== ODE === | |||
Versionen från 28 maj 2006 kl. 12.04
Denna sida innehåller saker som jag tycker kan vara bra att ha nedskrivna och som är smidiga att ha på en wiki.
Iterativa metoder
Allmänt: <math> \lim_{k \to \infty} \frac{|x_{k+1} - x^*|}{|x_k - x^*|^q} = C < \infty</math>. <math>q</math> kallas konvergensordning och <math>C</math> kallas asymptotisk felkonstant.
Intervallhalvering
Välj två startvärden med kravet <math>{f(a) \over f(b)} < 0</math>, d.v.s. <math>f</math> har olika tecken i de olika punkterna.
while ((b - a) > tol) do m = a + (b - a)/2 if sign(f(a)) = sign(f(m)) then a = m else b = m end end
Fixpunktsiteration
Iterativa algoritmer på formen <math>x_{k+1} = g(x_k)</math> kallas fixpunktsiterationer eller funktionsiterationer. Konvergerar för <math>|g'(x)| < 1</math>, med linjär konvergenshastighet. För <math>|g'(x)| = 0</math>, kvadratisk. Divergens annars.
Newtons metod
En variabel
Newtons metod:
<math>x_{k+1} = x_k - {f(x_k) \over f'(x_k)}</math>
Newtons metod har kvadratisk konvergens för enkelrötter resp. linjär för multipelrötter.
Flera variabler
<math>\mathbf{x}_{k+1} = \mathbf{x}_k + \mathbf{s}_k, \quad \mathbf{J}(\mathbf{x}_k)\mathbf{s}_k = - \mathbf{f}(\mathbf{x}_k)</math>
Lokalt konvergent. Kvadratisk konvergensordning vid reguljär rot. Dämpad; lägg till <math>\alpha_k</math> som koefficient framför <math>\mathbf{s}_k</math> i första högerledet, <math>\alpha_k</math> kallas steglängd.
Finns kvasi-Newton, i syfte att slippa beräkna Jacobianen. Man ersätter den med approximation <math>\mathbf{B}_k</math>.
Sekantmetoden
<math>x_{k+1} = x_k - {f(x_k)(x_k - x_{k-1}) \over \left( f(x_k) - f(x_{k-1}) \right)}</math>
Konvergerar superlinjärt, dvs <math>1 < r \approx 1.618 < 2</math>
Ofta mer effektiv än Newtons metod.